Att leva sin dröm hör man ju talas om. Och nu är det alltså dags för oss ... har länge längtat efter att kunna bo "lagom" mycket på landet, ha hästarna nära. Får nypa mig i armen ibland för att påminna mig om att det är sant. Jag som gärna sover på morgonen har inga problem när det ska fodras på morgonen, då är det enkelt att kliva upp!
Våra inackorderingar har varit jättegulliga och hjälpt oss tillrätta den här första tiden. Hästarna ska jag nog lära känna med tiden också. Idag hade vi ett positivt stallmöte, många åsikter men vi ska nog samsas. Det känns riktigt bra.
Det "enda" som saknas är nu är en egen häst, lilla söta fröken Toppy är ju kvar i Kungälv hos Karin & Karin. Jag har tur som får köra henne i transporten ibland :). Men Toppy är ju Karins häst och har vi bara landat här så kommer det nog nå't för mig att rida och pyssla på också.
Vi ses i stallet!
